mjältvinkeln

Mjältvinkeln är en anatomisk referens som beskriver orienteringen av mjälten i vänstra övre kvadranten av buken. Begreppet används främst inom radiologi och kirurgisk anatomi för att beskriva hur mjälten ligger i förhållande till omkringliggande strukturer såsom diafragma, vänstra kostalbågen och magsäcken. I bildgivande undersökningar som röntgen, CT och ultraljud beskrivs mjältvinkeln ofta som vinkeln mellan mjältens långaxel och en linje längs den vänstra bukväggen eller mot diaphragma.

Vinkeln varierar mellan individer och påverkas av kroppsställning, andning och mjältens storlek. Vid normalt läge ligger mjältens långa axel i vänstra övre kvadranten och vinkeln är ofta inom ett brett spektrum som återges i olika projektionsförhållanden. Kliniskt används mjältvinkeln som en del av den radiologiska beskrivningen för att bedöma mjältens position och eventuella avvikelser, till exempel vid splenomegali eller trauma som påverkar ligamentsfästen och mjältens fixering.

Betydelsen av mjältvinkeln är främst diagnostisk och prognostisk inom bilddiagnostik och perioperativ planering. Störningar i mjältens position eller vinkeln kan indikera ökad risk för mjältförskjutning eller andra patologiska tillstånd. Termen förekommer i svensk anatomisk och radiologisk litteratur och används som en konkret referens i rapportering och undervisning.

Se även: mjälten, splenomegali, splenektomi.