miljöperspektivet

Miljöperspektivet är ett begrepp som används inom planering, policyarbete och verksamhetsstyrning för att ge miljön en central roll i beslut och åtgärder. Det innebär att ekologiska processer, resursutnyttjande och miljökonsekvenser ska beaktas i alla faser av en aktivitet eller ett projekt samt att hänsyn tas till naturens gränser och ekosystemens bärförmåga.

Miljöperspektivet omfattar aspekter som klimatpåverkan, luft- och vattenkvalitet, markanvändning, biologisk mångfald, avfallshantering, energiförbrukning och resursoptimering. Det inkluderar även ekosystemtjänster och risker för miljön samt strävan mot förebyggande åtgärder och resiliens mot klimatrelaterade störningar. I praktiken används metoder som miljökonsekvensbedömningar, livscykelanalys och miljöbedömningar för att bedöma och jämföra alternativ.

Tillämpningen sker i planeringsprocesser, projektering, näringsliv och offentlig förvaltning. I kommunal översiktsplanering och detaljplanering integreras miljöperspektivet i krav på exempelvis mark- och vattenanvändning, kollektivtrafik och grönområden. Inom näringslivet används det för att styra resurseffektivisering, utsläppsminskningar och hållbara inköp. Metoderna styrs ofta av regelverk och mål kopplade till miljömålsarbete och klimatpolitik.

Miljöperspektivet används ofta tillsammans med ekonomiska och sociala perspektiv som delar av hållbar utveckling. Tillsammans bildar de tre dimensionerna en helhet som syftar till långsiktigt bevarande av miljön samtidigt som ekonomi och samhällsnytta säkras. Exempel på mål som ofta kopplas till miljöperspektivet är att minska växthusgasutsläpp, främja förnybar energi, effektiv avfallshandtering och bevara biologisk mångfald.