miljöeffektbedömning

Miljöeffektbedömning är en systematisk process för att bedöma vilka miljökonsekvenser ett föreslaget projekt, en plan eller ett program kan få. Den syftar till att identifiera och beskriva potentiella effekter, bedöma deras betydelse och föreslå åtgärder som förebygger, minskar eller kompenserar negativa konsekvenser. Syftet är också att öka öppenhet, information och delaktighet för allmänhet och andra berörda parter innan beslut fattas.

Den rättsliga ramen för miljöeffektbedömningar i Sverige och EU omfattar olika nivåer. För projekt som kan få betydande miljöpåverkan tillämpas EU:s miljökonsekvensbedömningar (EIA) och nationella bestämmelser i miljöbalken samt tillhörande förordningar. För planer och program används i många fall en strategisk miljöbedömning (SEA). I Sverige regleras processen bland annat av miljöbalken, och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) används som dokumentation i beslutsprocessen. Krav på bedömning och samråd kan uppkomma beroende på typ, omfattning och lokalisering av projektet.

Processen involverar flera steg: avgränsning och samråd i scoping, kartläggning av nuvarande miljöförhållanden (baslinje), prognoser av konsekvenser i olika alternativ, bedömning av betydelse och områden som kräver särskilda åtgärder, framtagande av åtgärder och alternativ inklusive utformning och placering, samt upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Dokumentet inkluderar bedömningar av kumulativa, indirekta och transboundary effekter och beskriver uppföljning, övervakning och eventuella villkor.

Beslut fattas oftast av ansvarig myndighet eller myndigheter, vilka kan förena MKB:n med villkor och uppföljning. Miljöeffektbedömningen är även central vid plan- och programarbete genom SEA, där fokus är att integrera miljöhänsyn i strategiska beslut.