mikrometrarna

Mikrometrarna kan avse två relaterade begrepp inom metrologin: mätinstrumentet mikrometer (mikrometerskruv) och längdenheten mikrometer (μm).

Mätinstrumentet mikrometer består av en stabil ram, en fast anvil och en spindel som flyttas med en gängad skruv när man vrider en thimble. Spindeln pressar mot ytan och avläsningen görs på en sleeve med huvudskalan i millimeter samt en måttskala på thimblen som ger decimaler i 0,01 mm eller 0,001 mm. Ett ratchet-stop används för att upprätthålla konstant mätkraft och ett lås för att fixera värdet. Externa mikrometrar mäter yttre dimensioner; interna mikrometrar används för hål och inre mått; djupmikrometrar mäter djup. Digitala varianter finns också och kan visa avläsningen direkt.

Längdsenheten mikrometer (μm) definieras som en miljontedels meter: 1 μm = 10^-6 m. Den används inom vetenskap och teknik för att ange mycket små dimensioner. Exempelvis ligger storleken på många bakterier vanligen i intervallet cirka 0,5–5 μm, människokroppsvätskor och celler i tiotal μm, och vanliga hål i mekanik ofta mätbara i tiotals till hundratals μm. Inom optik och infraröd strålning förekommer också storleksangivelser i μm.

Kalibrering och spårbarhet till SI-enheten är central för noggrannhet och jämförbarhet i tillverkning och forskning.