metadataregistreringar

Metadataregistreringar refererar till systematiska processer för att registrera metadata som beskriver exempelvis dokument, datauppsättningar, digitala objekt och webbresurser. Syftet med registreringarna är att underlätta sökbarhet, återanvändning och interoperabilitet mellan olika system samt stödja förvaltning, arkivering och forskning. Genom noggrant registrerade metadata kan användare hitta relevanta resurser, förstå sammanhanget och följa resursens livscykel.

En registrering omfattar ofta olika typer av metadata: deskriptiv metadata som titel, skapare och ämnesord; administrativ metadata som rättigheter, ägarskap, arkivförteckning och teknisk metadata som filformat och storlek; samt bevarande- eller provenance-metadata som spårar resursens ursprung och förändringar över tid. I bevarandearbete används särskilda metadataregister som PREMIS eller liknande standarder för att dokumentera bevaringsåtgärder och migrationer.

Registreringarna organiseras vanligtvis enligt erkända standarder och modeller, till exempel Dublin Core, MARC, METS eller ISO 19115 för geodata, samt schema.org för webbaserad metadata. Processen innefattar val av lämplad standard, definiering av kontrollerade vokabulärer och URIs, registrering i ett metadataregister eller katalog, samt kvalitetskontroller och versionering. Länkning av metadata till resurserna och mellan olika register förbättrar sökning och interoperabilitet.

Behandling av metadata måste även ta hänsyn till integritets- och rättighetsfrågor, särskilt när metadata innehåller personuppgifter. Politisk styrning, ansvarsfördelning, livscykelhantering och bevarandeplanering är viktiga komponenter i metadataregistreringar. När de görs väl bidrar de till ökad synlighet, spårbarhet och återanvändning av resurser över tid.