mesopotamiska

Mesopotamiska är ett svenskt adjektiv som används för att beteckna samband med Mesopotamien, den historiska regionen mellan Tigris och Eufrat som ligger i dagens Irak, delar av Syrien, Turkiet och Iran. Termen används inom historia, arkeologi, lingvistik och kulturstudier för att beskriva företeelser, artefakter eller språk relaterade till området.

I lingvistiken syftar mesopotamiska språk på de språk som talades i Mesopotamien under antiken, framför allt sumeriska och akkadiska. Sumeriska är ett språk isolerat som först finns dokumenterat omkring 3400 f.Kr. och som fortfarande använts i ceremoniella och administrativa sammanhang länge därefter. Akkadiska, ett semitiskt språk, inkluderar dialekter som akkadiska, assyriska och babyloniska, och är de mest omfattande dokumenterade mesopotamiska språken i kiselografisk skrift. Andra språk i området under forntiden inkluderar hurrian och urartianska, medan arameiska senare blev dominerande i regionen under det första årtusendet f.Kr.

Termen omfattar även mesopotamiska skrivsystem, med kilskrift som den mest kända, utvecklad av sumererna och anpassad av akkadiska skrivare. Den kulturella produktionen – lagtexter, myter, poesi och administrativa dokument – har varit central för att förstå bredare näröstlig historia.

Idag används mesopotamiska främst i akademisk svenska för att beskriva saker relaterade till Mesopotamien, inklusive dess språk, arkeologi, konst och historiska perioder. Adjektivet betonar geografisk och kulturell kontext snarare än en enskild homogent kulturkomplex.