meritbaserat
Meritbaserat är ett begrepp som beskriver beslut och tilldelningar som grundar sig på meriter – bevisad kompetens, prestation eller uppnådda resultat – snarare än faktorer som ålder, kön, släktband eller tur. Begreppet används inom flera samhällsområden där resurser eller möjligheter ska fördelas och där kriterier för kvalitet och effektivitet är viktiga.
- Utbildning: antagning till program eller urval av stipendier baseras på meriter som betyg, provresultat eller särskilda
- Anställning och befordran: lönesättning, karriärutveckling och uppdrag baseras på dokumenterad prestation och kompetens.
- Forskning och finansiering: forskningsanslag och projekturval görs ofta utifrån meriter, tidigare resultat och genomförbarhet.
- Invandring och arbetskraft: många system använder poängbaserade eller meritbaserade kriterier som utbildning, arbetslivserfarenhet och språkfärdigheter.
- Kan öka motivation och orientera resurser mot högre kvalitet och innovation.
- Är ofta mer transparent än godtyckta eller genealogiskt baserade beslut.
- Underlättar jämförbarhet mellan alternativ och yrkesroller.
- Mätningsproblem: hur meriter jämförs kan vara svårhantérad och disciplinära skillnader kan göra jämförelser skeva.
- Risk för snedvridningar och diskriminering om kriterierna missgynnar grupper med mindre tillgång till resurser eller utbildning.
- Kan undermina samarbete och långsiktiga mål om fokus ligger för mycket på kortsiktiga prestationer.
- Kräver tydliga, tillförlitliga och transparenta kriterier.
- Behörighets- och överklagandeprocesser bör finnas.
- Ofta kombineras merit med andra principer, som jämlikt tillträde eller behov, för att främja rättvisa.