snedvridningar

Snedvridningar är systematiska avvikelser som gör att slutsatser, mätningar eller upplevelser av verkligheten avviker från vad som är sannolikt objektivt. Begreppet används inom flera fält, bland annat statistik, forskning, psykologi och perception, och omfattar både kognitiva fel och metodologiska misstag som leder till bias eller skevhet.

Inom forskning talar man ofta om snedvridningar i data eller analys, såsom urvalsbias (selection bias), mätbias (measurement bias), publiceringsbias och confounding. Dessa snedvridningar kan uppkomma genom hur studier väljs, hur frågor ställs, hur data samlas in eller hur resultat rapporteras. Inom kognition och perception finns snedvridningar som systematiskt påverkar hur information uppfattas eller hur minnen rekonstrukteras, exempelvis genom heuristiker eller prioriterade uppmärksammningar.

Snedvridningar påverkar ofta beslut och uppfattningar i vetenskapliga sammanhang, politik och vardagsbedömningar. De kan leda till överdriven tro på bekräftelse av redan hållna åsikter, eller till att viss information får oproportionerligt mycket uppmärksamhet i förhållande till dess evidens. Samtidigt kan snedvridningar vara resultat av praktiska begränsningar i data eller metoder.

Motåtgärder inkluderar robust forskningsdesign (till exempel randomisering och blindning), representativt urval, noggrann mätning, preregistrering och fullständig rapportering av metoder och data, samt användning av känslighetsanalyser för att bedöma hur resultaten förändras vid olika antaganden. Medvetenhet om olika typer av snedvridningar underlättar tolkning av forskning och kommunikation.