medusen

Medusen är den fria, kupolformade delen av många nässeldjur (Cnidaria), ofta det som i vardagligt tal kallas manet. Kroppen är vanligtvis genomskinlig eller färgad och bär tentakler längs kanten. Tentaklerna innehåller nematocyster, små giftiga celler som fångar byten och kan orsaka irritationsreaktioner hos människor. Medusen rör sig genom rytmiska kontraktioner av tentaklerna och manteln som pressar vatten bakåt.

Livscykel och livsstrategi: Hos många nässeldjur växlar livscykeln mellan en polypstadium och medusastadiet. Polypen förökar sig asexuellt och producerar ibland fria medusor. Medusen är den sexuellt aktiva, frisimmande formen och bildar ägg och/eller spermier som frisätts i havsvatten. Befruktningen ger upphov till planula-larver som senare sätter sig och utvecklas till nya polypor, vilka i sin tur kan bilda nya meduser.

Ekologi och betydelse: Medusen finns i hav över hela världen, från kalla till tropiska vatten. De är viktiga predatorer av zooplankton och utgör föda för vissa marina organismer. Sammanväxande blomningar av medusor kan påverka kustekosystem och fisket genom att förändra näringstillgången. Vissa arter är giftiga för människor; stötarna varierar i styrka och kräver medicinsk uppmärksamhet vid allvarliga reaktioner.

Exempel på arter: Den vanliga maneten Aurelia aurita förekommer i tempererade hav. Cyanea capillata, känd som sabelmanet, är en av de största manetarna. Boxjättemaneter som Chironex fleckeri är mycket giftiga och förekommer främst i Australasien och angränsande vatten.