medellivslängd

Medellivslängd är ett demografiskt mått som beskriver den genomsnittliga längden på livet i en befolkning under rådande dödlighet. Vanligast avses medellivslängd vid födseln, det vill säga den genomsnittliga ålder en nyfödd förväntas uppnå om nuvarande dödlighetsmönster består. Det finns även livslängd vid en viss ålder, till exempel medellivslängd vid 65 år, vilket ofta används för att analysera äldre gruppers situation.

Beräkning och begrepp

Medellivslängd beräknas med livtabeller som sammanfattar dödligheten i olika åldersgrupper. Den vanligaste varianten är periodlivslängd vid födseln, som bygger på dödligheten under en specifik tidsperiod. Kohortlivslängd tar hänsyn till den framtida dödligheten inom en specifik födelsekohort och kan skilja sig från periodmåttet.

Faktorer och variation

Livslängden påverkas av sjukvård, levnadsvanor, ekonomi, utbildning, miljö och infektionssjukdomar. Det finns betydande skillnader mellan länder och inom länder. Generellt har medellivslängden ökat över tid i stora delar av världen, men ökningen varierar mellan regioner. I Sverige är kvinno- och manlig livslängd olika, där kvinnor ofta lever längre än män. Spädbarnsdödlighet har traditionellt påverkat det svenska måttet kraftigt.

Användning och begränsningar

Medellivslängd används för att följa folkhälsans utveckling och effekterna av sjukvård och levnadsvillkor. Det är ett aggregatmått som döljer variation inom befolkningen och säger inget om enskilda personers livslängd. Begreppet används ofta tillsammans med relaterade mått som hälsorelaterad medellivängd (HALE) och friskt livslängd.

Data och källor

Data hämtas från nationella statistikinstitut som SCB i Sverige samt internationella organisationer som WHO, World Bank och OECD. Dessa källor publicerar regelbundet uppdaterade livslängdsuppskattningar och trender.