marknadspreferenser

Marknadspreferenser avser hur konsumenter rangordnar olika kombinationer av varor och tjänster utifrån den nytta de förväntas få. Preferenserna utgör grunden för efterfrågan och för hur prisförändringar och inkomstförändringar påverkar vilka varor som köps. I mikroekonomi modelleras preferenser ofta som en preferensrelation som är fullständig och transitiv och som ofta antas vara icke-satiation. De kan representeras med en nyttofunktion och illustreras med indifferenskurvor som visar kombinationer som ger samma nytta.

På marknadsnivå består marknadspreferenser av en sammanvägning av individuella preferenser. Aggregationen påverkas av heterogenitet mellan konsumenter i fråga om inkomst, smak och information. Förändringar i priser, inkomst eller information leder till förflyttningar längs efterfrågekurvorna och därmed till ändringar i marknadens samlade köpbeteende. Begreppet kopplas även till pris- och inkomsteffekter samt substitutionsrelationer mellan varor.

Mätning av preferenser sker genom flera metoder. Revealed preference-teori hävdar att preferenser kan härledas från faktiska köp, medan ställda preferenser mäts med enkäter, conjointanalys och andra marknadsundersökningar. Dessa metoder hjälper till att förstå konsumenters val och hur de kan påverkas av information, reklam och kulturella faktorer.

Marknadspreferenser har praktisk betydelse inom prissättning, produktutveckling och welfare-analys. De påverkar hur företag strategiskt positionerar produkter och hur politiska beslut bedöms utifrån konsekvenser för konsumentvälfärd.