manlighet

Manlighet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, beteenden och roller som oftast förknippas med män eller maskulina uttryck. Begreppet varierar mellan kulturer och historiska perioder och överlappar med biologiskt kön, könsidentitet och könsuttryck. I forskningen används ofta termen maskulinitet för att analysera hur mäns identiteter formas i samspel med normer och maktstrukturer.

Teorierna om manlighet inkluderar både essentialistiska och socialkonstruktivistiska perspektiv. En klassisk essentialistisk syn ser maskulinitet som biologiskt grundad, medan socialkonstruktivistiska perspektiv ser den som en uppsättning socialt lärda praktiker. Begreppet hegemonisk maskulinitet beskriver en dominerande form av maskulinitet som upprätthåller mäns överordnade positioner i samhället; andra former, såsom marginaliserad maskulinitet, existerar parallellt. Begreppet toxisk maskulinitet används för att beteckna normer som uppmuntrar känslomässig avstängdhet, aggression och riskbeteende.

Variation och förändring: Maskulinitetsnormer skapas och förstärks av familj, skola, arbetsliv, media och religion. Samtidigt har jämställdhetsrörelser och förändringar i familjestrukturer lett till bredare uppfattningar om mäns roller, exempelvis mer delat ansvar hemma och nya arbetsmarknadsformer. Intersektionella faktorer som etnicitet, klass och sexualitet formar upplevelser av manlighet.

Kritik och frågor: Studier kopplar begränsade manlighetsideal till mental hälsa, självmord bland män och riskfyllt beteende. Målet med samtal om manlighet är ofta att skapa fler och mer varierade sätt att vara man utan att behöva följa begränsande normer.