makroskopiskt

Makroskopiskt är ett begrepp som används inom vetenskaper och vardagligt språk för att beskriva fenomen, strukturer eller observationer som är så stora att de kan ses med blotta ögat eller med endast enkel förstoring utan mikroskop. Begreppet står i kontrast till mikroskopiskt, som avser sådant som kräver förstorande instrument eller mycket små mått för att observeras. Makroskopiska egenskaper används ofta för att beskriva bulkaffärder, inteverkande detaljer på molekylär nivå, även om makroskopiska resultat ofta härleds från underliggande mikroskopiska processer.

Ordet makroskopiskt kommer från grekiska makrós, stor, och skopein, titta på, och har through latin och germanska språk blivit synonymt med “stor nog att ses”. I svenska används makroskopiskt i motsats till mikroskopiskt och i flera fackområden förekommer även termen makroskopisk/makroskopiska förhållanden eller observationer.

Användningsområden är breda. Inom fysik och materialvetenskap beskriver man makroskopiska egenskaper som densitet, hållfasthet, plasticitet och brottmönster i material, vilka uppträder på skala som kan observeras utan hög förstoring. Inom biologi och medicin används makroskopiska studier för att beskriva organismers yttre egenskaper eller vävnadens övergripande struktur, och inom patologi talas om makroskopisk undersökning – den grossa, icke-histologiska bedömningen av vävnader innan mikroskopisk analys. Inom geovetenskaper refererar makroskopiska observationer till stora geologiska strukturer eller mineraler som kan studeras utan elektronmikroskop.

Begränsningen är att makroskopiska beskrivningar generellt saknar den detail som mikroskopiska analyser ger, och komplexa system ofta kräver fler skala-nivåer för full förståelse.