mRNAmolekylerna

mRNAmolekylerna är budbärare i cellen som överför genetisk information från DNA till ribosomerna där proteinsyntesen sker. De uppstår genom transkription av gener i cellkärnan hos eukaryota organismer och i cytoplasman hos prokaryoter. mRNA fungerar som mallen som bestämmer vilka aminosyror som ska sättas samman till ett protein.

En typisk eukaryot mRNA-molekyl har flera kännetecken: en 5'-cap, en 5'-UTR, en kodande region (överskottet som innehåller startkodonet AUG och följande kodon), en 3'-UTR och en poly(A)-svans. Dessa strukturer påverkar mRNA:s stabilitet, transport och hur effektivt det används i ribosomerna. Prokaryota mRNA saknar ofta 5'-cap och poly(A)-svans och kan vara polycistroniska, vilket innebär att flera proteiner kan kodas inom samma mRNA.

När mRNA bildas genomges det vanligtvis bearbetning i eukaryoter: capping, splicing av introner och polyadenylering före export till cytoplasman. Där binds mRNA till ribosomerna och översätts till protein i en process som styrs av kodonssekvensen. mRNA har varierande livslängd och bryts ned av cellulära nedbrytande mekanismer som deadenylation, decapping och exonukleaseaktiviteter, vilket möjliggör snabb reglering av proteinnivåer.

Användning och forskning: syntetiskt producerat mRNA används i bioteknik och i vacciner (till exempel mot infektionssjukdomar), där mRNA kodar för ett antigen och levereras in i celler via lipidnanopartiklar. Detta erbjuder snabb utveckling och anpassning för olika patogener.