måttlighet

Måttlighet är en dygd som innebär avhållsamhet liksom lagomhet i begär, känslor och handlingar. Den handlar om att hitta en balans mellan överdrift och brist och att anpassa beteenden efter omständigheter och konsekvenser.

Begreppet har varit centralt i flera filosofiska och religiösa traditioner. I antikens Grekland betraktades måttlighet som nyckeln till den gyllene medelvägen, ett tillstånd där man undviker ytterligheter. Aristoteles beskriver måttlighet som ett medel mellan två laster och som en egenskap i moraliskt handlande. Inom kristen teologi är temperans en av de fyra kardinaldygderna. Inom islam betonas ofta hadsi eller wasatiyyah – att hålla sig till en medelväg – som etisk norm, medan buddhismen talar om den åttafaldiga vägen och mittenvägen som ett sätt att avstå från ytterligheter i begär och handling.

Historiskt har måttlighet ofta kopplats till självdisciplin och livsstilsval som främjar personlig och social harmoni. Den har tolkats som självbehärskning i frågor om mat, dryck och sex samt som balans i arbete och konsumtion. I modern etik och psykologi kopplas måttlighet till självkontroll och långsiktigt hållbara livsval.

Nutida tillämpningar finns inom folkhälsa och samhällsdebatt, där rekommendationer om kost, alkohol och droganvändning ofta bygger på begreppet måttfullhet. Inom politisk etik diskuteras måttfullhet i relation till frihet, ansvar och statlig reglering. Begreppet är kontingent och präglas av kulturella normer som varierar mellan samhällen.

Se även: självkontroll, återhållsamhet, den gyllene medelvägen, mittenvägen.