lösskopplad

Lösskopplad, ofta skrivet som löst kopplad i svenskt fackspråk, avser ett tillstånd där komponenter i ett system är svagt kopplade till varandra och där gränssnitten mellan dem är väldefinierade och oberoende. En löst kopplad arkitektur syftar till att minimera beroenden, så att ändringar i en del i stor utsträckning inte kräver förändringar i andra delar.

Egenskaper och principer: Väldefinierade gränssnitt, låg koppling och hög kohesion inom varje modul. Kommunikation sker ofta genom asynkrona mekanismer eller via mellanlager som meddelandebussar och gränssnitt-API:er, vilket gör att komponenter kan utvecklas, testas och bytas ut separat. Mikrotjänstarkitekturer, modulära system och händelsedriven design är vanliga tillvämpningar, där standardiserade protokoll och kontrakt minskar direkta beroenden.

Fördelar: Ökad modularitet, enklare underhåll, möjlighet att skala delar separat och bättre felisolering. En tydlig kontraktsdesign underlättar byten av komponenter och gör systemet mer motståndskraftigt mot misslyckanden i en del.

Nackdelar: Ofta högre latens och overhead på grund av kommunikation via mellanhands; ökad arkitektonisk komplexitet; krav på noggrann gränssnittsdesign; risk för data- och konsistensproblem i distribuerade miljöer.

Användningsområden: Mikrotjänstarkitekturer, distribuerade databassystem där eventual consistency accepteras, och industriell automation med modulära komponenter. Exempel på tekniker är meddelandeköer och API-baserad kommunikation som möjliggör lös koppling mellan olika delar av systemet.