långiver

En långivare är en person eller enhet som tillhandahåller ett lån till en låntagare och förväntas få tillbaka det utlånade beloppet plus överenskommen ränta. Den vanliga svenska termen är långivare; långiver kan förekomma som variant eller som felstavning av ordet.

Vanliga långivare är banker och andra finansinstitut, men även privata personer, spar- och låneorganisationer och specialiserade utlåningsföretag. På senare år har även peer-to-peer-plattformar blivit ett alternativ. Lån kan vara säkrade med säkerhet eller osäkra, beroende på villkoren och låntagarens kreditvärdighet.

Villkoren varierar mellan olika långivare och lånekontrakt. Vanliga element är ränta, återbetalningstid och amortering, samt hur kostnaderna för lånet beräknas. Vissa lån kräver kreditupplysning, och många lån kan kräva säkerhet i form av pant eller borgensman. Förtida återbetalning kan innebära olika konsekvenser beroende på avtalet, till exempel sparade eller extra kostnader.

Reglering av utlåning sker inom Sverige och EU. Konsumentkreditlagar och tillsynsorganisationer som Finansinspektionen ställer krav på licensiering, transparens i räntor och avgifter samt konsumenternas rättigheter. Banker och andra kreditgivare måste följa upplysningskrav och dataskyddslagar vid kreditupplysningar.

Risker och ansvar: För långivare innebär utlåning kreditrisk och likviditetsrisk, särskilt vid osäkra eller oreglerade lån. För låntagare innebär låneåtaganden kostnader och risk för skuldproblem om återbetalningar försämras. Kreditupplysningsbyråer och kreditvärdering används ofta för att bedöma risker och prisättning.