lyssningsnivåer

Lyssningsnivåer är ett begrepp som används inom medie- och kommunikationsforskning samt utbildning för att beskriva hur mottagaren engagerar och bearbetar ljudbaserat innehåll. Begreppet fångar både perceptuella aspekter (hur ljud uppfattas) och kognitiva eller känslomässiga aspekter av hur innehållet tolkas. I praktiken används olika nivåer för att beskriva mottagarens djupare eller mer ytliga bearbetning av ett budskap, en berättelse eller en ljudproduktion.

Vanliga nivåer av lyssning innehåller exempelvis passiv lyssning, aktiv lyssning, kritisk eller analytisk lyssning samt empatisk eller kontextuell lyssning. Passiv lyssning innebär att man uppmärksammar ljudet utan medveten reflektion över innehållets budskap. Aktiv lyssning innebär ett medvetet fokus på struktur, detaljer och sammanhang samt ofta anteckningar eller sammanfattningar. Kritisk/analytisk lyssning går längre och innebär att man utvärderar argument, källor och underliggande intentioner samt bedömer trovärdighet och bias. Empatisk eller kontextuell lyssning fokuserar på avsändarens perspektiv och den sociokulturella kontexten.

Användningen av lyssningsnivåer finns i forskning, undervisning och ljuddesign. Forskning kan använda självrapporterade skalor och beteendeexperiment för att kartlägga hur olika innehåll påverkar lyssningsnivåer. Inom undervisning används begreppet för att uppmuntra elever att gå från ytliga till mer analytiska former av lyssning. Inom public service och podcastproduktion används förståelsen av lyssningsnivåer för att anpassa innehåll och presentation.

Termen är inte alltid konsekvent definierad över fält och kan variera i betydelse mellan studier och praktiska sammanhang.

---