lungsäckens

Lungsäcken, eller pleura, är två tunna hinnor som omger varje lunga. Den parietala pleurankläder bröstväggen, diaphragmatic och mediastinum, medan den viscerala pleuran täcker lungan yta och övergår i led till luftrummans längs hilum. Mellan de två skikten finns ett litet, normalt vätskefyllt utrymme, pleurahålan, som fungerar som en glidande volym och minskar friktion vid andning.

Funktion och fysiologi: Pleuran bildar en kontinuerlig hinna kring lungorna och skapar ett undertryck i pleurahålan. Det subatmosfäriska trycket gör att bröstkorgen vill expandera utåt samtidigt som lungan vill kollapsa inåt; den intrapleurala trycket håller därigenom lungorna uppblåsta. Denna mekanism möjliggör effektiv ventilation eftersom lungvolymen följer bröstkorgens rörelser under varje andetag. Smörjningen i pleurahålorna underlättar glidningar mellan hinnorna.

Utveckling och innervation: Pleura bildas från mesoderm under fosterstadiet och bildar en kontinuerlig hinnkedja runt lungorna. Parietala pleuran har somatisk sensorik via intercostalnerverna och n. phrenicus och kan orsaka stark bröstsmärta vid irritation. Visceral pleura har viscerala sensoriska anslutningar och ger normalt mindre smärta vid irritation.

kliniskt relevans: Skada eller perforation av pleuran kan leda till pneumothorax, där luft läcker in i pleurahålan och orsakar lungkollaps. Akumulering av vätska kallas pleuravätska eller pleuravätska (pleural effusion). Pleurit är inflammation i pleuran och kan orsaka bröstsmärta som förvärras vid djupandning. Behandlingen kan innefatta dränering av pleuravätska eller thoracentes och åtgärder mot bakomliggande orsaker.