luminositetsnivellering

Luminositetsnivellering är en uppsättning tekniker för att justera hur ljusstyrkan fördelas över en bild eller scen så att den blir mer jämnt belyst. Målet är att minska variationer i belysningen som följer av ojämn belysning, optisk vignettering eller begränsningar i exponering, så att detaljer i både skuggor och högdagrar kommer fram. Behandlingen kan tillämpas på en enskild bild eller över tid i videoströmmar för att upprätthålla konsekvent ljusstyrka mellan bilder.

Vanliga metoder omfattar histogramutjämning och adaptiv histogramutjämning (CLAHE) för att jämna ut ljusstyrkefördelningen, gamma-korrigering för att reglera mitt-toner, samt exponeringfusion eller tonmappning vid användning av flera exponeringar. I astronomi används även flat-field-korrigering för att avlägsna vignettering och mörkström, samt bakgrundssubtraktion för en enhetlig bakgrund.

Användningsområden inkluderar fotografi och videoproduktion där jämnare ljusstyrka förbättrar detaljåtergivning, astronomisk bildbehandling där målet är att synliggöra svaga detaljer, samt fjärranalys och medicinsk bildbehandling där konsekvent ljusnivå underlättar tolkning och jämförelser.

Utmaningar vid luminositetsnivellering innefattar risk för artefakter och förlust av naturlig kontrast om korrigeringen är för aggressiv, färgbalans som kan försämras, och behov av kalibrering eller referensbilder. I praktiken väljs metod utifrån scenens dynamiska omfång, grad av ljusgradient och tillgång till flera exponeringar.

Se även: dynamiskt omfång, histogram, gamma-korrigering, flat-field-korrigering, tonmappning, exponeringfusion.