luftströmmarna

Luftströmmarna är rörelser av luft i jordens atmosfär som fördelar värme, fukt och energi över olika avstånd. De uppstår främst till följd av temperaturskillnader mellan områden, jordens rotation (Corioliseffekten) och terrängen som berg, kuster och havsytor. Luftströmmarna kan vara horisontella i större skikt i troposfären eller lokala och vertikala nära markytan.

På global nivå bildar luftströmmarna tre huvudsakliga cellsystem: Hadley-cellerna mellan ekvatorn och cirka 30° latitud, Ferrel-cellerna mellan cirka 30° och 60°, och polarcellerna runt 60° och polerna. Dessa celler ger upphov till breda vindmönster: passadvindarna i tropikerna som blåser från öster mot ekvatorn, västvindarna i tempererade zoner som blåser från väster till öster, samt polarvindarna i polarområdena. I högre höjder förekommer jetströmmar, starka övre luftströmmar som följer gränserna mellan varma och kalla luftmassor och ofta styr vädret och stormbanorna.

Lokala och mesoskala luftströmmar påverkar vädret i närmiljön. Exempel är sjöbris och landbris vid kuster, berg- och dalvindar som följer terrängen, samt katabatiska vindar som blåser nedför bergssluttningar och anabatiska vindar som stiger uppför i varma dagar.

Luftströmmarna är centrala för klimat och väder; de bestämmer vädermönster, nederbörd och stormbanor, och påverkar även flyg- och sjöfartslogistik. Forskning och prognoser studerar dem med observationer från mark och himmel samt numeriska modeller som simulerar deras utveckling.