luftexponering

Luftexponering avser den situation där en person utsätts för luftburna ämnen eller luftens sammansättning. Denna exponering kan innefatta gaser, ångor, partiklar och radon samt fukt och mögelrelaterade ämnen. Exponering mäts vanligtvis som koncentrationen i luften (t.ex. μg/m3 eller ppm) och/eller som den dos som nås under en given tidsperiod.

Källor och variationer

Vanliga källor är utomhusluftens föroreningar (trafik, industri, uppvärmning) och inomhusmiljön (rök, byggprodukter, fukt/mögel, radon). Exponering varierar med plats, säsong och livsstil och kan vara högre i tätorter eller vid dålig ventilation.

Hälsa och risker

Allvarliga konsekvenser uppstår vid hög eller långvarig exponering. Korta exponeringar kan orsaka ögon-, näs- och luftvägsbesvär samt huvudvärk. Långvarig exponering ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och vissa cancerformer. Äldre, barn och personer med astma eller annan sjukdom är särskilt sårbara.

Mätning och reglering

Övervakning sker via nationella och internationella standarder. WHO:s riktlinjer samt svenska myndigheter som Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket fastställer gränsvärden och rekommendationer för allmän utomhusluft och arbetsmiljö.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder inkluderar utsläppsreducering, förbättrad ventilation, luftfiltrering och användning av luftrenare. På arbetsplatser krävs riskbedömning och kontroller av luftkvalitet, fukt och kemikalier samt användning av skydd vid behov.