logikbaserade

Logikbaserade skrivsätt och metoder refererar till tillvägagångssätt där formell logik används som grundläggande verktyg för kunskapsrepresentation och slutsatsdragning. I en logikbaserad modell uttrycks fakta, regler och antaganden i logiska språk, och inferens görs genom logiska regler och bevismetoder. Sådan struktur gör det möjligt att kombinera tydlig syntax med konsekvent, verifierbar härledning av nya satser.

Vanliga logiska språk inkluderar propositional logik, förstordningslogik och beskrivningslogik. Inference sker via deduktion och tekniker som resolution, samt genom framåtriktad och bakåtriktad kedning. Kunskapsbaser består av faktadata och regler som styr hur slutsatser dras, ofta med olika antaganden om vad som är känt eller osäkert. Språk och ramverk används för att modellera komplexa relationer och regler på ett transparent sätt.

Exempel på logikbaserade tekniker är logikbaserad programmering (till exempel Prolog och Datalog), samt regelbaserade system där beslut och handlingar styrs av logiska uttryck. Inom ontologier och semantisk web används beskrivningslogik och relaterade ramverk som OWL för att beskriva begrepp och relationer. Dessa verktyg stödjer formell ontologiutveckling och automatiserad resonemang i data med tydlig förklarbarhet.

Historiskt har logikbaserade metoder varit centrala inom symbolisk AI och kunskapsbaserade system. Medan statistiska och maskininlärningsbaserade metoder blivit dominerande i många tillämpningar, är logikbaserade metoder fortfarande viktiga inom formell verifiering, automatiserad bevisföring, ontologiutveckling och områden där förklarbarhet och korrekthet är prioriterade. Begränsningar inkluderar ofta skalbarhet och hantering av osäkerhet, där hybrida eller probabilistiska tillägg ibland används.