ljudmiljö

Ljudmiljö betecknar den akustiska omgivningen som människan upplever i ett givet sammanhang. Den omfattar både delförhållanden som ljudkällor, reflexioner och efterklang i ett rum och övergripande bakgrundsljud i utomhusmiljöer. Ljudmiljön påverkar kommunikation, välbefinnande, sömn och stressnivåer och kan variera avsevärt mellan olika platser och tider.

Till ljudmiljön hör ljudnivåer, ljudkvalitet och funktionsförmåga för kommunikation samt upplevd trivsel. Mätning sker ofta med ljudnivåmått som L_eq i dB(A) och tidsbaserade mått som Lden eller Lnight. Begreppet ljudmiljö används också i ljudlandskap, där upplevelse och betydelse av ljud bedöms subjektivt. Ljudkällor kan vara trafik, industri eller byggarbete, medan inomhusmiljön påverkas av rum och ventilation.

Hälsomässigt kan en negativ ljudmiljö orsaka sömnstörningar, kardiovaskulära effekter, ökade stressnivåer och försämrad kognition. Mot denna bakgrund har internationella riktlinjer och regler utvecklats. EU:s miljöljuddirektiv (2002/49/EC) kräver kartläggning och åtgärdsplaner för utomhusljud i medlemsländerna, medan WHO:s riktlinjer för trafikrelaterat och samhällsljud ger hälsoorienterade gränsvärden och rekommendationer. Inom arbetslivet gäller arbetsmiljölagstiftning med gränsvärden och skyddsutrustning.

Praktiskt används kunskap om ljudmiljö inom stadsplanering, arkitektur och produktdesign för att minska oönskat ljud och öka upplevelsen av trygga, trevliga ljudlandskap. Exempel innefattar trafikåtgärder, ljudbarriärer, förbättrad byggnadsljudisolering, ljudisolerade rum och användning av lågnivåteknik i maskiner samt zoner för tyst arbete och vila.