livmoderhalsen

Livmoderhalsen, eller cervix uteri, är den nedre delen av livmodern som öppnar sig mot slidan. Den består av två delar: portio vaginalis (exocervix) som syns i slidan och endocervix, den inre kanal som förbinder livmoderhålan med vaginas öppning. Mellan dessa delar finns omvandlingszonen där endocervikets cylindriska epitel möter portio vaginalis skivepitel. Den yttre öppningen mot slidan kallas externa os och den inre öppningen mot livmoderhålan kallas interna os. Cervixens väggar har rikligt blodkärl och innervation samt stödjande vävnad som bidrar till strukturell fixering av livmodern.

Funktionellt fungerar livmoderhalsen som en passage mellan livmodern och slidan samt som en reglerande barriär för spermier och oocciderad mikroorganismer. Den producerar cervikalt slem vars viskositet förändras under menstruationscykeln under hormonpåverkan. Slemmet under ägglösningsperioden gör det mer genomträngligt för spermier, medan andra faser av cykeln ökar barriären. Under graviditet fungerar cervix som en del av fosterhinnan och som stödjande struktur för livmodern; närmare terminen mjuknar och förbereds för öppning av födselkanalen.

Klinisk betydelse: livmoderhalsen är platsen för livmoderhalscancer, ofta associerad med långvarig infektion av högrisk HPV-typer. Screening sker med cytologi (Papanicolaou-test/Pap-test) och/eller HPV-test. Vid avvikande resultat utförs kolposkopi och ofta biopsi; behandling kan innefatta konisering eller LEEP för att avlägsna förändringar. Vaccination mot HPV minskar riskerna för de vanligaste cancerframkallande typerna.

Graviditet och förlossning påverkar också livmoderhalsen; den förkortas och mjuknar i slutet av graviditeten och dilateras vid födseln. Cervixinsufficiens är ett tillstånd som kräver medicinsk uppmärksamhet.