lithifiering

Lithifiering, eller lithification, är den geologiska processen där löst sediment omvandlas till solidt sedimentär berg. Den drivs främst av kompaktion och cementation och kan åtföljas av rekristallisering samt andra diagenetiska förändringar när vätskor i porutrymmena ändrar mineralogi och textur i sedimentet.

Kompaktion sker när sedimentet nedsänks i marken och blir utsatt för ökat tryck. Grusiga och leriga lager pressas närmare varandra, porositeten minskar och porevatten pressas ut. Cementation uppkommer när mineraler kristalliserar och binder samman korn genom avlagringar i porutrymmet; vanliga cementbildare är kalcit, kiseldioxid (kvarz) och järnoxider. I vissa fall leder rekristallisering till omvandling eller tillväxt av nya kristaller, vilket stabiliserar materialet och ändrar dess textur.

Resultatet av lithifiering är olika typer av sedimentära bergarter, bland annat sandsten, siltsten, lermsten och kalksten, samt konglomerat och kemiska eller biokemiska varianter beroende på sedimentets ursprung och cementeringens natur. Cementets mineralogi och graden av kompaktion påverkar porositet och permeabilitet, vilket är viktigt för vattenförsörjning och hydrokarbonreservsökning.

Lithifiering inträffar efter sedimentationen, under diagenesens bredare processer, vanligtvis vid grundlig begravning och låga temperaturer över tidsrymder från tusentals till miljontals år. Det är centralt inom sedimentologi och stratigrafi och hjälper till att tolka forntida miljöer. Relaterade begrepp inkluderar diagenes och bildningen av sedimentära bergarter.