leverutredning

Leverutredning är en systematisk process för att utreda orsaken till leverpåverkan hos patienter med förhöjda levervärden, hepatomegali, gulsot eller misstanke om levercirros. Målet är att fastställa etiologi, bedöma leverfunktion och skadans omfattning och att vägleda behandling samt uppföljning.

Utredningen brukar som regel börja med noggrann anamnes och fysisk undersökning, följt av laboratorieprov och bilddiagnostik. Laboratorietester inkluderar leverregistrar som ALAT/ASAT, ALP, GGT och bilirubin samt albumin och INR för att bedöma leverfunktion. Andra blodprover omfattar fullständig blodstatus, serologi för viral hepatit (t.ex. HBV, HCV), autoimmuna markörer (ANA, ASMA, LKM-1), samt metabola och genetiska tester som järnstatus/ferritin, transferrinmättnad, ceruloplasmin och alfa-1-antititipsin vid misstanke om specifika sjukdomar. Ibland görs även utvärdering av lipider och glukosmetabolismen.

Bilddiagnostik är av stor vikt; ultraljud är ofta förstahandsvalet och kan följas av CT eller MRI vid oklara fynd. Icke‑invasiva metoder för fibrosbedömning som elastografi (t.ex. FibroScan) och seriekalkyler som FIB-4 eller APRI används för att uppskatta fibrosgraden och steatos. Leverbiopsi kan övervägas när resultatet är oklart eller när histologisk bedömning behövs för diagnos eller fibrosgradering.

Vanliga etiologier inkluderar icke‑alkanisk fettlever (NAFLD/NASH), alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad leversjukdom, viral hepatit, autoimmun hepatit, kolestasjukdomar, läkemedelsinducerad leverpåverkan samt ärftliga tillstånd som hemochromatosis eller Wilsons sjukdom. Uppföljning anpassas efter diagnos och kan innebära livsstilsändringar, specifik behandling mot underliggande orsak och regelbunden övervakning av leverfunktion och fibrosutveckling.