larvstadier

Larvstadier, eller larvalstadier, är de utvecklingsstadier som följer efter kläckning eller födelse hos många organismer och kännetecknas av en larvisk form som skiljer sig betydligt från senare livsstadier. Under larvstadierna är organismer ofta specialiserade för specifika livsmiljöer eller födokällor och kan ha olika morfologiska och fysiologiska anpassningar jämfört med vuxna.

Inom zoologi används begreppen fullständig och ofullständig metamorfos för att beskriva hur larvstadierna övergår i vuxen form. Hos holometabola grupper som fjärilar, skalbaggar, bin och myggor utvecklas egg till larv, sedan till puppa och slutligen till en vuxen insekt. Larven är vanligtvis mask-/rör-formad och lever ofta som en helt annan näringskälla än vuxnen. Hos hemimetabola grupper som kringlinsekter, t.ex. bladlöss och gräshoppor, går utvecklingen istället genom nymfer som liknar vuxna men är mindre och ofta saknar fullständig vuxenmognad. I vissa sammanhang räknas även naiader i akvatiska insekter och andra djur som en form av larvstadie.

Vissa grupper utanför insektsvärlden har larvstadier som tadlar hos groddjur eller larvformiga ungdomar hos kräftdjur och marina organismer. Larvstadiernas stora mångfald speglar olika livsstrategier: larven kan vara specialiserad på snabb födotillgång i vattnet eller på spridning, medan den vuxna organismen ofta har andra ekologiska krav.

Ekologiskt och evolutionärt spelar larvstadier en viktig roll i resursdelning mellan livsstadier och i utvecklingen av livscykler som utnyttjar olika miljöer och näringskällor. Antalet larvinstar varierar mellan arter och kan innefatta flera olika mekniska och fysiologiska förvandlingar.