løsning

Lösning är ett svenskt ord med flera närbesläktade betydelser. Den mest generella innebörden är ett resultat som löser ett problem eller tillfredsställer ett behov; i vardagligt tal används det om hur man finner en metod eller åtgärd som får något att fungera. Ordet härstammar från verbet lösa och suffixet -ning, som bildar ett substantiv som betecknar processen eller resultatet av handlingen.

I kemi betecknar lösning en homogen blandning där ett ämne, solut, är upplöst i ett annat ämne, lösningsmedel. De upplösta partiklarna är jämnt fördelade och egenskaperna hos lösningen skiljer sig ofta från de rena beståndsdelarna. Hur mycket av ett ämne som kan lösas kallas löslighet, och koncentrationen anger hur mycket solut som finns i lösningen, till exempel i molaritet, viktprocent eller ppm.

Inom matematik och datorvetenskap används lösning för det värde eller den uppsättning av värden som uppfyller en ekvation eller ett problem. För en ekvation finns en enstaka lösning eller flera; för system av ekvationer finns en lösningsmängd. Man skiljer mellan analytisk lösning och numerisk lösning, där den senare erhålls genom beräkningar när en exakt formel saknas.

I vardagligt språk används lösning ofta som synonymt med fix eller motåtgärd, till exempel att hitta en praktisk lösning på ett problem eller att välja en strategi, produkt eller tjänst som löser ett behov.