kärlhälsa

Kärlhälsa avser tillståndet hos kroppens artärer och blodkärl, och beskriver hur väl de kan transportera blod och upprätthålla ett until flöde till vävnader. God kärlhälsa innebär flexibla artärer och lågt plackinnehåll, medan dålig kärlhälsa ökar risken för atheroskleros, hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom. Den påverkas av livsstil, underliggande sjukdomar och genetiska faktorer.

Riskfaktorerna är bland annat högt blodtryck, förhöjda LDL- eller totalkolesterolnivåer, diabetes, rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, ålder och familjehistorik. Sjukdomar kopplade till kärlhälsa inkluderar atherosclerosis, perifer artärsjukdom, carotisstenos och aneurysm. Förebyggande åtgärder fokuserar på att minska dessa riskfaktorer och behålla ett hälsosamt blodfetter-, blodsocker- och blodtrycksnivåer.

Bedömning och diagnostik görs främst i primärvården och vid behov hos specialister. Vanliga undersökningar är blodtrycksmätning, lipidprofil och glukosnivåer. Bilddiagnostik vid misstanke om kärlproblem kan innefatta carotid duplex-ultraljud, ankel-brachial-index (ABI) för perifera artärer och ibland angiografi. Pulsåldershet mäts ibland med PWV (pulse wave velocity) som ett mått på kärlstelhet.

Symtom uppstår ofta vid senare skeden eller vid kritiska händelser: claudicatio intermittens i benen vid gång, bensmärtor eller domningar, kyla och minskad puls i extremiteterna. Plötsliga händelser som stroke eller hjärtinfarkt kräver akutsjukvård.

Behandling fokuserar på livsstilsförändringar (kost, motion, rökstopp), samt medicinska behandlingar som statiner, blodtryckssänkande läkemedel och antitrombotiska behandlingar vid behov. I vissa fall kan endovaskulära eller kirurgiska revasculariseringsåtgärder vara nödvändiga. Målet är att stärka kärlhälsan, förebygga komplikationer och förbättra livskvaliteten.