känslighetsranking

Känslighetsranking är en metod inom risk- och sårbarhetsanalys som syftar till att jämföra och prioritera olika komponenter, system eller scenarier utifrån hur känsliga de är för en viss störning eller påverkan. Denna typ av ranking används för att informera beslut om förebyggande åtgärder, övervakning och resursfördelning. Begreppet kan tillämpas inom olika områden, till exempel klimat- och miljörisker, infrastruktur, livsmedels- och hälsovårdssektorn.

Metoden innebär vanligtvis att man definierar problemet, väljer relevanta indikatorer på känslighet (till exempel hur mycket en enhet påverkas av en given stimulans), samlar in data och tilldelar varje indikator ett lämpligt skal (t.ex. 1–5 eller procent). Indikatorerna viktas vid behov och ett sammanvägt känslighetsvärde beräknas för varje enhet eller scen. Resultatet är en ranking av störningskänsliga element.

Användningsområden inkluderar bedömning av klimatsensitivitet hos jordbruket, sårbarhet i städer inför extremväder, parametrarna i energisystem eller leveranskedjor vid pris- eller tillgångsstörningar. En specifik tillämpning kan vara att jämföra hur olika regioner uppvisar känslighet för höjda temperaturer eller nederbördsväxlingar och därmed behöver stärkta motståndskraft eller anpassningsåtgärder.

Begränsningar är bland annat subjektivitet i indikatorval och viktning, dataåtkomst och osäkerhet i kvantifieringen samt att känslighet kan förändras över tid. Känslighetsranking bör därför användas tillsammans med exponering och motståndskraft i en övergripande riskbedömning.

Se även: känslighet, exponering, sårbarhet, riskanalys.