kvarnstenarna

Kvarnstenarna är de två stenarna i en traditionell kvarn som används för att mala spannmål till mjöl eller gryn. Den övre stenen, löparen, roterar ovanpå den nedre stenen, bottenstenen. Spannmålet förs in genom ett centralt hål i löparen och mals mellan stenarna. Fåror och kanaler på stenarnas ytor styr mjölets väg ut mot kanten och vidare till kvarnens sikt.

Material och konstruktion varierar, men kvarnstenarna tillverkades av mycket hållbara stenarter. Lokala sandstenar och graniter var vanliga, medan europeiska kvarnar ibland använde specialbearbetade burrstenar, ofta importerade franska burrstenar, för särskilt fin mjölkvalitet. Storleken varierade mellan cirka 60 och 140 centimeter i diameter, beroende på kvarnens storlek och syfte.

Drivningen kunde komma från vattenkraft i en vattenkvarn eller från segel i en väderkvarn. Under drift mals spannmålet mellan löparen och bottenstenen, och fårorna leder mjölet ut mot kanten. Genom att reglera avståndet mellan stenarna och mängden spannmål som matas in kan man styra grovheten i mjölet.

Kvarnstenarna har varit centrala för jordbrukets livsmedelsproduktion och ekonomiska struktur under lång tid i Sverige. Många historiska kvarnar bevaras idag som kulturminnen i landskap och vid vattendrag, och i museer visas kvarnstensmönster och arbetsmetoder. Restaurerade kvarnar används ibland i kulturläromål eller som turistmål, där besökare kan uppleva traditionell malning med kvarnstenar.

Sammanfattningsvis utgör kvarnstenarna ett grundläggande teknikhistoriskt inslag i traditionell mjölproduktion och kulturarv.