krypterad

Kryptering, eller att information är krypterad, innebär att data omvandlas genom kryptografiska metoder så att den blir oläslig utan rätt nyckel. Syftet är att skydda konfidentialitet och integritet både när data färdas över nätverk och när den lagras. En krypterad kommunikation eller fil kan inte läsas av obehöriga utan avkryptering.

Kryptering delas vanligen in i symmetrisk och asymmetrisk kryptografi. Vid symmetrisk kryptering används samma nyckel för kryptering och avkryptering, vilket kräver säkert nyckelutbyte. Vid asymmetrisk kryptering används ett par nycklar: en offentlig nyckel för kryptering och en privat nyckel för avkryptering. Vanliga algoritmer är AES för symmetrisk kryptering och RSA eller ECC (elliptic curve cryptography) för asymmetrisk kryptering. I moderna protokoll används ofta båda typerna, till exempel för att sätta upp en säker session och sedan kryptera data med en symmetrisk nyckel.

Användningar inkluderar end-to-end-kryptering i meddelandeappar, e-postkryptering via S/MIME eller PGP, säker överföring av webbtrafik genom TLS, samt lagring av data i krypterad form på enheten eller i molnet (diskkryptering). Kryptering ökar skyddet men kräver god nyckelhantering och försiktighet kring nycklars säkerhet och åtkomstkontroll.

Framtiden berörs av hot mot vissa kryptosystem från kvantberäkningar, vilket driver forskning i postkvantkryptografi. Lagstiftning och policyer, som GDPR i EU, uppmuntrar eller kräver lämpliga säkerhetsåtgärder, vilket gör kryptering till en central del av datasäkerheten.