kravställningar

Kravställningar är processen att formulera, dokumentera och förvalta krav på en produkt, ett system eller en tjänst. Begreppet används i bland annat teknik, it-projekt, upphandling, byggnation och offentlig verksamhet. En kravställning anger vad som ska levereras och hur det ska uppfylla mål, användarbehov och regelverk.

Krav delas ofta in i funktionella krav (vilka funktioner systemet ska ha), icke-funktionella krav (prestanda, tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet), krav på gränssnitt och krav på efterlevnad av lagar och standarder. I upphandling används kravställningar för att definiera leverantörens åtaganden och acceptanskriterier; i produktutveckling används de för att styra design och testning. Kravspesifikationen (requirements specification) används som central referens genom projektet.

Processen innefattar: identifiera intressenter, samla in behov och begränsningar, formulera och dokumentera kraven, prioritera och få godkännande, definiera verifierings- och acceptanskriterier, samt etablera spårbarhet mellan krav, design, test och leverans. Hantering av förändringar och versionskontroll är viktiga delar av kravhanteringen.

Vanliga utmaningar är tvetydigt språk, motstridiga krav, ofullständiga eller änderliga behov samt krav-creep. God praxis inkluderar tydlig och entydig formulering, användning av användarberättelser eller use cases, workshops med berörda parter, prototyper och tydlig spårbarhet mellan krav och tester.

Resultatet av väl genomförda kravställningar är bättre kommunikation, bättre riskhantering och ökad chans till att leveransen uppfyller användarnas behov och kravkontraktet. Kravställningar är därför en central del av kravhanteringen i projekt och upphandling.