kortisoninjektioner

Kortisoninjektioner är medicinska injektioner där kortikosteroider ges in i en led eller i omkringliggande vävnad för att minska inflammation, svullnad och smärta. Verksamheten bygger på att hämma inflammatoriska signaler och därigenom bidra till bättre funktion i den drabbade vävnaden.

Vanliga indikationer är olika muskuloskeletala besvär som artros, tendinopatier (tendinit), bursit och synovit, liksom radikulär smärta där inflammationen i och runt nerven är ett bidragande faktorer. Behandlingen används ofta som komplement till övriga åtgärder som fysioterapi, läkemedel och aktivitetsanpassning. Effekten varierar mellan personer och tillstånd; många upplever förbättring inom dagar till veckor och effekten kan vara i flera veckor upp till månader. Injektioner kan upprepas vid behov, men oftast begränsas antalet per år och per led av medicinska riktlinjer för att minska riskerna.

Utförande och teknik varierar: injektionen placeras vanligtvis direkt i leden eller i den omkringliggande vävnaden. I vissa fall används bildstyrning med ultraljud eller röntgen för större precision och säkerhet. Lokal anestesi kan ges samtidigt för att lindra obehag vid själva injektionen.

Biverkningar och risker är generellt små men kan förekomma. Lokala effekter som hudförändringar, tunnare hud eller tillfällig ömhet är vanliga. Peri- eller systemiska biverkningar (såsom höjt blodsocker hos personer med diabetes, sömnstörningar eller humörförändringar) är sällsynta men möjliga vid upprepade injektioner. Långsiktig eller frekvent användning kan påverka ben, leder och bindväv samt öka risken för infektion i injektionsområdet. Kontraindikationer inkluderar infektion i området, allvarlig systemisk infektion och vissa tillstånd där kortikosteroider bör undvikas. Efter behandlingen följs vanligtvis upp av läkare med målet att bedöma effekt och behov av fortsatt behandling.