kopparförekomster

Kopparförekomster är geologiska koncentrationer av kopparmineral i bergarter som är ekonomiskt utvinningsbara med dagens teknik. De vanligaste kopparmineralen är sulfider som chalcopyrite (CuFeS2) och bornite, medan oxider såsom malakit (Cu2CO3(OH)2) och azurit också förekommer i ytliga zoner.

Kopparförekomster bildas i flera olika geologiska miljöer. Porfyriska kopparmalmer uppstår ofta i samband med magmatiska intrusiva system och står för en stor del av världens kopparproduktion. Hydrotermala ventmiljöer skapar kopparrika ledningszoner i berggrunden, medan sedimentära avlagringar kan bilda SEDEX- eller liknande kopparfyndigheter där koppar förekommer tillsammans med zink och bly.

Globalt dominerar Chile som största producent, följt av Peru, USA, Australien, Kanada, Kina och Indonesien. Bland kända fyndigheter märks Escondida, Chuquicamata och El Teniente i Chile; Grasberg i Indonesien; Morenci i USA. I Sverige finns historiska kopparfyndigheter i Falun samt moderna drifts som Aitik i Norrbottens län.

Bearbetning och ekonomi: Kopparmalmer behandlas ofta i större anläggningar där malmen krossas, mals och behandlas i flottation för att producera kopparkoncentrat, vanligtvis med cirka 20–30% koppar. Koncentratet smälts och raffineras till elektrolytiskt fritt koppar. Biverkningar i form av andra metaller såsom molybden, silver och guld förekommer ofta tillsammans med koppar. Utvinningsverksamheten kräver betydande vatten- och energihantering samt miljöskyddsåtgärder.