komprimeringsmetod

En komprimeringsmetod är en samling algoritmer och regler som används för att minska mängden data som behövs för att representera information. Syftet är att spara lagringsutrymme eller bandbredd vid överföring. Metoderna kan vara förlustfria, där originaldata kan återställas identiskt, eller förlustfulla, där vissa detaljer medvetet avlägsnas.

Förlustfri komprimering arbetar med att eliminera redundans i data utan att påverka innehållet. Vanliga tekniker inkluderar entropikodning som Huffman- eller aritmetisk kodning, och ordboksbaserad kodning som LZ77, LZ78 och LZW. Dessa metoder används ofta i textfiler, arkiv, programvara eller data som måste bevaras exakt.

Förlustfull komprimering uppnår större besparingar genom att anta perceptuella modeller och psykologiska begränsningar. Data som inte upplevs väl av människor tas bort eller reduceras. Typiska tillämpningar finns i bilder (transformering och kvantisering i JPEG och liknande tekniker), ljud (MP3, AAC) och video (H.265/HEVC).

Bedömningen av en komprimeringsmetod innefattar faktorer som komprimeringsgrad, beräkningshastighet, minnesbehov och latens. Valet av metod beror på användningsfall som lagring, streaming eller realtidskommunikation, samt krav på kvalitet och felkänslighet. Många breda format baseras på blandningar av tekniker och standarder.

Vanliga standarder och format omfattar DEFLATE (gzip, zlib), Brotli och LZMA-baserade lösningar som 7-zip, samt specifika lösningar för bild och video som JPEG, WebP, MP3, AAC, MPEG-4 och H.265. Nya metoder fortsätter att utvecklas för att kombinera hög komprimeringsgrad med snabb och energisnål körning.