kolloidoostryck

Kolloidoostryck, även kallat kolloidosmotiskt tryck, är en del av osmotiskt tryck i kroppsvätskor som uppstår på grund av kolloider, främst plasmaproteiner som albumin, i blodplasman. Det drar vatten från interstitiet tillbaka in i capillärerna och motverkar de hydrostatiska krafterna som pressar vätska ut i vävnaderna.

I kapillärer är plasma-kolloidosmotiska trycket vanligtvis cirka 25–30 mmHg hos normal vuxen, medan interstitium har ett mycket lågt kolloidosmotiskt tryck. Denna gradient bidrar till vätskeflödet enligt Starling-processen: kolloidoostrycket motverkar filtrationen orsakad av capillär hydrostatiskt tryck och minskar nettoutflödet av vätska ur blodbanan.

Betydelse och tillstånd: Kolloidoostryck hjälper till att behålla volymen i blodkärlen och stödjer återabsorption av vätska i kapillärerna efter filtration. Reducerad kolloidosmotisk kraft, till exempel vid hypoalbuminemi, kan leda till ödem eftersom mer vätska dras ut i vävnaderna. Sådana tillstånd kan uppstå vid leversjukdomar, nefrotiskt syndrom, malnutrition eller proteinförlust sjukdomar. Behandling kan innefatta näringsstöd och, i vissa fall, intravenöst albumin för att återställa plasmaproteinkoncentration.

Mätning och variationer: Kolloidoostrycket mäts som plasma-oncotic pressure och är en viktig komponent i kroppen vätskebalans. Det varierar med plasmaproteinnivåer och kan påverkas av sjukdomar, ålder och hydrering.