klimatbestämningar

Klimatbestämningar refererar till processen att fastställa eller uppskatta klimatvariabler för en plats eller globalt över olika tidsperioder. Detta inkluderar både historiska observationer av nuvarande klimat, rekonstruktioner av tidigare klimatförhållanden och prognoser av framtida förändringar. Syftet är att beskriva temperatur, nederbörd, extrema väderhändelser och säsongsvariationer, vanligtvis över decennier till årtusenden.

Data och källor för klimatbestämningar består av instrumentella register såsom mått på temperatur och nederbörd, samt satellitdata och reanalysprodukter. På längre sikt används paleoklimatiska proxydata som trädårlager (dendrokronologi), iskärnor, sediment, koraller och speleotemer; dokumentära källor kan också bidra. För att kombinera olika källor används homogenisering av instrumentdata, kalibrering av proxydata och statistiska rekonstruktionsmetoder samt osäkerhetsberäkningar.

Metoderna innefattar rekonstruktioner av tidigare klimat där olika statistiska tekniker används, såsom regressionsmodeller, Bayesian-inferens och ibland maskininlärning. För framtida förändringar används klimatmodeller och ensemblesimuleringar för att generera probabilistiska scenarier och för att bedöma bidraget från drivkrafter som växthusgaser, aerosoler och förändringar i markanvändning. Dessa verktyg möjliggör både regionala och globala bedömningar samt nedskalning till lokala förhållanden.

Tillämpningar av klimatbestämningar omfattar klimatanalyser, riskbedömningar, anpassningsplanering och policyutveckling. De används vid utvärderingar av orsaker till extrema händelser, vattenförvaltning, jordbruk och infrastrukturplanering. Utmaningar inkluderar osäkerhet i data och modeller, regionala luckor och metodskillnader mellan studier, vilket driver på utvecklingen mot bättre standarder och öppen tillgång till data.