kemikaliekänslighet

Kemikaliekänslighet är en självrapporterad störning där personer upplever återkommande och ofta varierande symptom vid låga nivåer av kemikalier i vardagliga produkter, som parfym, rengöringsmedel, färg eller lösningsmedel. Begreppet används i svensk och internationell litteratur för att beskriva vad som ofta kallas multiple chemical sensitivity (MCS).

Symptomen är multisystemiska och kan inkludera huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel, näs- eller ögonirritation, hudbesvär och muskelsmärtor. De uppträder vanligtvis vid exponering för starkt doftande kemikalier och varierar mellan individer samt beroende på exponeringens intensitet.

Det finns inga allmänt accepterade diagnostiska kriterier eller biomarkörer. Diagnosen ställs vanligtvis utifrån patientens historia och uteslutning av andra sjukdomar. Forskningen är blandad och inga säkra slutsatser kan dras om orsaken.

Föreslagna förklaringar inkluderar central sensibilisering, neuroinflammation, autonoma reaktioner och psykosociala faktorer; evidensen är begränsad och debatten om huruvida tillståndet är medicinskt eller psykologiskt påverkad pågår.

Behandling saknar bekräftad bot. Målet är i första hand att minska eller undvika exponering för utlösare, förbättra inomhusmiljön och hantera samtidiga tillstånd. Det kan innebära parfymfria produkter, ventilation och anpassningar på arbetsplatsen. Vid behov erbjuds stödjande vård som hantering av stress eller behandling av komorbida tillstånd; evidensen för särskilda terapier är blandad.