kapacitetsberäkning

Kapacitetsberäkning är en metod inom planering och produktion som syftar till att uppskatta hur mycket kapacitet ett system behöver för att möta efterfrågan under en viss tidsperiod. Den gäller ofta tillverkning, tjänstesektor och IT-drift och skiljer mellan teoretisk kapacitet (maksimal produktion under idealvillkor) och faktisk eller tillgänglig kapacitet (justerad för underhåll, ledigheter och andra avbrott).

Nyckelbegrepp i kapacitetsberäkningen inkluderar kapacitet, tillgänglig arbetstid, cykeltid per enhet, antal resurser (maskiner, arbetskraft, lokaler) samt kvalitet och produktionsfluktuationer. Beräkningar tar hänsyn till faktorer som spårbarhet av underhåll, sjukfrånvaro, skolning och arbetssätt, vilket påverkar vad som faktiskt kan uppnås inom en given period. Vidare används ofta begrepp som bottleneck (flaskhals) och belastningsanalys för att förstå vilka delar av processen som begränsar flödet.

Vanliga metoder inkluderar tidsstudier och standardisering av arbetstider för att fastställa teori kapacitet, bottleneckanalys för att identifiera begränsningar, samt simulerings- eller matematiska modeller som testar olika scenarier. Little’s lag kan användas som princip för sambandet mellan antalet produkter i systemet, inflödet och genomströmningen.

Processen består vanligtvis av att definiera mål, samla in relevanta data (tider, resursantal, tillgänglighet), beräkna teori- och verklig kapacitet per process och tidsperiod, analysera flaskhalsar och osäkerheter, samt utvärdera scenarier och föreslå åtgärder såsom omfördelning av resurser, arbetstidsförändringar eller investeringar.

Kapacitetsberäkning används inom tillverkning, logistik, vård, bygg och IT-tjänster för att säkerställa att kapaciteten matchar efterfrågan och förhindra över- eller underkapacitet. Begränsningar inkluderar osäkerhet i data, säsongsvariationer, underhåll och oflexibilitet i arbetsrutiner.