kameraskakning

Kameraskakning är ofrivillig rörelse av kameran under en exponering som orsakar oskärpa i bilden. Denna rörelse kan vara allt från små studsar i kroppen till plötsliga dunsar i stativet, och den blir särskilt märkbar vid längre exponeringar eller med längre brännvidder.

Orsakerna inkluderar handhållning, andning, otillräckligt stabilt stöd, vind och vibrationer i omgivningen. Spegelrörelse i spegelförsedda kameror samt mekaniska vibrationer i byggnader, fordon eller utrustning kan också bidra till kameraskakningar.

Effekten är generellt mjukhet och förlust av detaljer, särskilt i kanter och texturer. Detta påverkar skärpan i hela bilden och kan göra motivet mindre tydligt. Vid videoinspelning kan kameraskakningar ge ryckiga rörelser och en ojämn bildstabilitet.

Faktorer som påverkar omfattningen är brännvidd, exponeringstidens längd och hur väl utrustningen stabiliserar. En vanlig tumregel för handhållning är att slutartiden bör vara cirka 1/(brännvidd i millimeter) sekunder eller snabbare, och vid crop-sensorer justeras värdet i motsvarande riktning.

Motåtgärder inkluderar användning av stativ eller gimbal, bildstabilisering i objektiv eller kamera (IBIS eller IS), samt bättre hållteknik med fötterna stadigt placerade, armbågarna nära kroppen och andning i takt med exponeringen. Fjärrutlösare eller självutlösare minskar även skakning vid längre slutartider. Vid lågt ljus kan man öka ISO eller öppna upp gluggen för att få kortare exponeringar.

Efterbearbetning kan delvis reducera synliga spår av kameraskakning men kan inte helt återställa skärpa om skadan varit stor.