jordlagets

Jordlagret är den övre, biologiskt aktiva delen av markprofilen där organiskt material blandas med mineralmaterial och där vatten och luft rör sig. Storleken och sammansättningen varierar mellan platser och kan sträcka sig från några decimeter till flera meter. Jordlagret består vanligen av olika horisonter, även om inte alla finns överallt: O-horisonten består av färskt eller halvnedbrytt organiskt material; A-horisonten är den översta mineraljorden med hög halt organiskt material och god struktur; E-horisonten förekommer i vissa jordarter och kännetecknas av urlakning av färg och mineraler; B-horisonten är underliggande zon där material avsätts eller omorganiseras i processen; C-horisonten utgör modermaterialet som ännu inte helt omvandlats till jord; R-horisonten är berggrund. Hur tydliga horisonter är beror på klimat, vegetation, jordart och tid.

Jordlagrets bildning styrs av pedogenesens fem faktorer: klimat, organismer, modermaterial, topografi och tid. Under lång tid orsakar dessa faktorer växt- och mikrobiell nedbrytning samt urlakning, upplagring och omvandling av mineraler i olika horisonter, vilket ger näring och struktur åt marken.

Jordlagrets funktioner är centrala för jordbruk, vattenreglering, kolbindning och biologisk mångfald. Förvaltning syftar till att bevara dess struktur, motverka erosion och minska föroreningar samt upprätthålla livsmedelsproduktion och ekosystemtjänster.