inkomstenanalyses

Inkomstanalyser är studier av hur inkomster fördelas bland grupper i ett samhälle samt hur individers inkomstnivåer utvecklas över tid. Analysen kan fokus­era på arbetsinkomster, kapitalinkomster och offentliga transfereringar som påverkar nettot. Syftet är ofta att beskriva fördelning, jämföra över grupper (t.ex. ålder, kön, region) och att följa effekter av policyåtgärder på inkomstnivåer och ekonomisk välfärd.

Vanliga mått och metoder inkluderar inkomstfördelningens Lorenz-kurva och Gini-koefficient, decil- eller kvartilsfördelning, samt mediannivåer och medelinkomst. Fördjupningar kan göras med Oaxaca-Blinder-dekomposition för löner mellan grupper, eller distributionell regression som analyserar hur olika faktorer påverkar hela inkomsten fördelning. Tidsmässiga analyser används för att följa trender och konjunkturnivåer.

Data kommer ofta från hushålls- eller företagsundersökningar, completerade med skattedata eller nationalräkenskaper. För att jämföra över tid och mellan länder används priser i reala termer och, vid internationella studier, köpkraftsparitet. Data förses med kvalitetskontroller, hantering av saknade uppgifter, top-coding av extremt höga inkomster samt justeringar för inflation och valutor.

Användningen av inkomstanalyser sträcker sig över politikutformning, beskattning och sociala program, arbetsmarknadsåtgärder samt forskning om ekonomisk jämlikhet. Begränsningar finns i mätfel, underrapportering av informell ekonomi och skillnader i mått och datakvalitet mellan källor. Resultat bör tolkas med försiktighet och kompletteras ofta med kvalitativa bedömningar.