hårsäckarna

Hårsäckarna är små strukturer i huden där hår växer. De ligger djupt i dermis eller övergången till subkutant vävnad och fungerar som mini‑organ som skapar och stöder håret. En follikel består av en hårbulb i dess bas, där celler delar sig och bildar håret, samt en dermal papilla som via blodkärl förser follikeln med näring. Inuti follikeln finns keratinocyter som bildar hårstrået. Längst upp finns talgkörtlar som producerar sebum och tömmer sig i hårkanalen, samt små muskler (arrector pili) som kan resa håret.

Cykel och reglering: Hårsäckens aktivitet följer en återkommande cykel med tre faser: anagen (växtfas), katagen (övergångsfas) och telogen (vilofas). Varje follikel har sin egen cykel, och längden på anagen avgör hur långt håret kan växa. Cykeln påverkas av hormoner, genetik och lokala signaler, vilket bidrar till variation i hårlängd och hårtyper mellan personer och kroppsområden.

Variation och funktion: Hos människor finns olika hårtyper, bland annat fjunhår (vellushår) och terminalhår (tjockt och pigmenterat). Hårsäckarna förekommer över hela huden men i olika densitet beroende på område. De bidrar till skydd, temperaturreglering och sensorisk funktion, och har stor betydelse för utseende och identitet.

Sjukdomar och tillstånd: Vanliga problem är alopeci (håravfall), hirsutism (onormalt mycket behåring hos kvinnor) och follikulit (inflammation i hårsäcken). Behandlingar riktas ofta mot att påverka hårväxtens cykel eller mot underliggande inflammation.