huvudvärk

Huvudvärk är smärta i huvudet eller i ansiktans anatomiska strukturer och kan vara episodisk eller kronisk. De flesta upplever huvudvärk som ofarlig och avstannar utan behandling, men vissa former kan vara försvagande och kräva medicinsk uppsikt.

De vanligaste typerna är spänningshuvudvärk, migrän och klusterhuvudvärk. Spänningshuvudvärk kännetecknas ofta av en tryckande eller bandformig smärta som sitter runt huvudet, vanligtvis mild till måttlig och utan starka neurologiska symtom. Migrän ger oftast ensidig eller båda sidor med pulserande smärta, ofta måttlig till svår, och kan åtföljas av illamående, kräkningar samt ljus- eller ljudkänslighet. Klusterhuvudvärk är mycket intensiv och lokaliserad runt ögat eller tinningen, förekommer i korta attacker flera gånger per dag.

Kända varningssignaler, eller rödflaggor, kräver vård: plötslig, extremt svår huvudvärk; plötsligt efter trauma; feber och nackstelhet; fokala neurologiska symtom som svaghet eller nedsatt tal; huvudvärk som växer snabbt eller förändras över tid utan tydlig förklaring.

Diagnos görs främst utifrån medicinsk historia och symptom. I de flesta fall behövs ingen bilddiagnostik om inga neurologiska tecken finns. Vid atypiska eller allvarliga fall görs kompletterande undersökningar.

Behandling skiljer mellan akutbehandling och förebyggande. Akutbehandling av migrän inkluderar triptaner och NSAID/paracetamol; överanvändning av läkemedel kan leda till rebound-huvudvärk. Förebyggande behandling vid kronisk eller återkommande migrän kan innefatta mediciner som betablockare, kalciumantagonister, antiepileptika eller antidepressiva, samt livsstilsförändringar som regelbunden sömn, hydrering, regelbunden fysisk aktivitet och identifiering av triggers. Vid långvariga eller svårhanterliga huvudvärkstillstånd kan även fysioterapi, kognitiv beteendeterapi och avslappning vara hjälpsamt.