heuristiska

Heuristiska, eller heuristiska metoder, är tumregler och förenklade strategier som människor och datorer använder för att fatta snabba bedömningar, lösa problem eller fatta beslut när informationen är ofullständig eller tiden är knapp. Ordet härrör från grekiskans heuriskein, att hitta eller upptäcka.

Inom kognitionsvetenskap och psykologi beskriver heuristiker hur människor ofta förlitar sig på enkla regler i stället för fullständig analytisk behandling. Dessa regler möjliggör snabb bedömning men kan också leda till systematiska fel eller bias. Viktiga exempel är tillgänglighetshieristiken, som baserar sannolikheter på hur lätt exempel kommer fram i minnet; representativitetshieristiken, som bedömer sannolikhet utifrån hur mycket något liknar en prototyp; och ankning och justering, där initiala siffror påverkar senare uppskattningar. Forskningen, främst av Tversky och Kahneman, har visat hur heuristiker bidrar till snabbhet och anpassningsförmåga men också till felbedömningar under osäkerhet. Begreppet relaterar till bounded rationality, där beslut begränsas av kognitiva resurser.

Inom datavetenskap och artificiell intelligens används heuristiker för att guida sök- och problemlösning när fullständiga metoder är orealistiska. Exempel inkluderar heuristiska funktioner i sökalgoritmer som A*, där h(n) uppskattar kostnaden till målet, eller heuristiska metoder vid optimering och planering. Inom användargränssnitt används heuristisk utvärdering (Nielsen) för att bedöma användbarhet utifrån en uppsättning principer.

Fördelarna är snabbhet och lågt resursutnyttjande, medan begränsningarna innefattar potentiella biaser och felaktiga slutsatser när heuristikerna används felaktigt eller utanför rätt kontext.