hälsosamhet

Hälsosamhet beskriver egenskaper, livsstilsval eller miljöer som främjar människors hälsa. Ordet betecknar inte bara frånvaro av sjukdom utan syftar på en helhetlig nytta för fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. I vardagsspråk används begreppet för att beskriva livsstilar eller produkter som anses bidra till bättre hälsa, till exempel när man talar om hälsosam kost, motståndskraftiga sömnvanor eller säkra och stimulerande samhällsmiljöer. Inom folkhälsan används hälsosamhet som mål och utgångspunkt för insatser som främjar förebyggande vård och friskvård.

Definitionerna av hälsosamhet omfattar flera dimensioner. Fysiskt välbefinnande innebär bland annat god funktion i kroppen, lämplig vikt och god energi. Mentalt välbefinnande inkluderar psykologisk balans, coping-förmåga och känslomässig hälsa. Socialt välbefinnande byggs via relationer och meningsfulla sammanhang. Faktorer som formar hälsosamhet är individuella val som kost, rörelse, sömn och stresshantering, men också yttre faktorer som bostad, arbetsmiljö, utbildning och tillgång till vård.

Att mäta hälsosamhet sker ofta via indikatorer som livslängd, sjuklighet, livskvalitet och riskfaktorer, samt genom befolkningens upplevda välbefinnande. Eftersom begreppet är värde- och kulturbundet varierar vad som anses hälsosamt mellan olika samhällen och grupper. Strategier för att främja hälsosamhet innefattar hälsofrämjande arbete, information, tillgänglig vård, miljöanpassningar och policyer som uppmuntrar hälsosamma vanor i arbetsliv och skola. Kritiker påpekar att ett fokus på hälsosamhet kan leda till moralisk skuldbeläggning eller skylla strukturella hinder på individer; därför betonas ofta behovet av rättvisa och stödjande förhållanden.