grundhändelserna

Grundhändelserna är ett begrepp som förekommer i svenska teoretiska texter och hänvisar till de mest elementära händelserna i ett system. Ordet består av grund (bas, fundament) och händelse (en förekomst eller tidsmässig punkt). Begreppet används ofta i diskussioner om kausalitet, tid och modellering där komplexa fenomen byggs upp av enklare byggstenar.

Definition och funktioner

Grundhändelserna beskriver händelser som inte kan delas upp i mindre händelser inom en given modell eller som anses utgöra de mest grundläggande enheterna i modellens tidsrum och rumsliga läge. De har vanligtvis en tydlig tidsplacering och kan ha kausal betydelse för efterföljande händelser inom samma ramverk. I teoretiska modeller fungerar de som nodpunkter i kausalstrukturer eller som grundvalar för probabilistiska och dynamiska regler.

Användning och exempel

Inom exempelvis cellular automata eller andra diskreta modellramar kan en grundhändelse vara ett enskilt cellövergångstillstånd vid ett tidssteg. I fysikaliska eller logiska modeller kan grundhändelserna utgöras av fundamentala interaktioner eller punktprocesser som ger upphov till senare, mer komplexa beteenden. Begreppet är därmed verktyg för att beskriva vad som i modellen anses vara den minsta verkliga enheten.

Relationer till andra begrepp

Grundhändelserna står i kontrast till makro- eller emergenta händelser och kopplas ofta till begrepp som mikrohändelser, tillståndsändringar eller kvantmekaniska eller klassiska interaktioner. Deras precisely definierade natur beror på modellens antaganden och disciplinens traditioner.

Se även och noteringar

Se också: kausalitet, begreppet händelse, mikrostate, emergens, grundläggande fysik. Eftersom termen kan variera i betydelse mellan olika fält bör definitionen alltid specificera modellens antaganden och kontext.