grundämne

Ett grundämne är en substans som består av endast en sorts atomer. Varje grundämne kännetecknas av atomnumret Z, antalet protoner i kärnan. Alla atomer av samma grundämne har samma antal protoner och därmed samma kemiska identitet, även om deras neutronantal kan variera i isotoper.

Kärnan består av protoner och neutroner; elektronerna kretsar i elektronskal runt kärnan. Grundämnen kan inte delas upp i enklare ämnen med kemiska reaktioner; de kan däremot omvandlas till andra grundämnen genom kärnreaktioner eller syntetiseras i laboratorier.

Grundämnen klassificeras i periodiska systemet, som organiserar dem efter elektronkonfiguration och liknande kemiska egenskaper. De tillhör olika grupper, såsom metaller, icke-metaller och halvledare; ädelgaserna utgör en egen grupp. Varje grundämne har en kemisk symbol, ett atomnummer och ofta en ungefärlig atommassa.

Förekomsten av grundämnen i naturen varierar. Flera finns i jordskorpan, i atmosfären och i haven, medan andra är mycket sällsynta eller endast uppkommer som produkter i kärnreaktioner eller i laboratorier. Nya syntetiska grundämnen har skapats i experiment, ofta längre än uran i det periodiska systemet.

De biogena elementen som väte, kol, syre, kväve, fosfor och svavel är centrala för livets kemi. Vanliga grundämnen i jordens närhet inkluderar syre, kisel och aluminium; andra välkända exempel är väte, kol, syre, järn och guld.

Historisk utvecklas förståelsen av grundämnen och periodiska systemet under 1800-talet, med bidrag från många forskare, där Dmitrij Mendejev spelade en särskild roll i att organisera elementen efter deras egenskaper.